En komikers uppväxt, del 4 - Annie

1. Det finns många hemska saker i boken men Thomas fest är hemsk på ett annat sätt tycker jag. Oftast kanske man slår någon eller säger taskiga saker i skolan. Men detta som hände Thomas var förnedrande mot honom och hans mamma. Mamman hade ansrängt sig och köpt mat och prydnader och ingen uppskattar det. Jag tycker att det är fult att frysa ut någon i skolan som Lennart och Stefan gjorde mot Thomas, men att göra det på hans kalas och när hans mamma är närvarande är ännu mer förnedrande. Thomas mamma ville ju bara att alla skulle ha roligt. Men, Lennart, Stefan, Eva-Lena och Pia varken sjöng eller åt och gör Hitler hälsningen mot Thomas mamma när hon inte ser. När till exempel Erik skulle sjunga för Thomas så slutar han på grund av att de "coola" inte sjunger. Thomas mamma förstår inte att Thomas är mobbad, hon pratar på glatt medans alla är tysta, hon försår inte att det är något som är fel.Om hon inte har märkt att Thomas är utfryst så tycker jag att hon borde förstå det på hans kalas, vilket hon också gör sedan. Mamman har "ett barns tankar". Hon är jätte exalterad över att det ska komma så många hem till henne och Thomas att hon knappt kan hejda sig.
Citat:  "O så det ringer! ropar hon, ja, nu ska vi ha riktigt roligt! (s.202)
Hon märker inte att ingen vill vara där. Det blir då mest synd om Thomas eftersom han kommer få så mycket stryk sen som Lennart sa till honom. Thomas försökte ju att stoppa kalaset när idén först kom upp.
Citat:
- "Men mamma, försöker Thomas protestera.
- Inga men! avbryter mamman betsämt. Marsch! Raus! Augenblicklich!
Thomas suckar och går. Han hör hur modern åter börjar tralla i käket." (s.198)

Men mamman bara "tryckte på", hon lyssnade inte på vad Thomas hade att säga. Om hon hade gjort det skulle hon kanske fått reda på vad som hände med hennes son varje dag är efter år i skolan.


2. Juha får ett ryck, och allting bara släpper. Nu tycker han att det är nog. Han vill inte gömma att han tycker bra om Jenny och Thomas. Han vill vara med Stefan och Lennart utan att behöva lämna Thomas och Jenny, och säga att de är cp-ungar. Juha blir arg på alla och tycker att allt är deras fel, men egetligen tycker jag att Juha skulle ha stått emot Stefan och Lennart från början. Men då skulle han själv fått stryk. Jag vet inte hur jag skulle ha gjort men jag tror och hoppas att jag hade varit stark nog att stå emot och göra det rätta. Att säga ifrån om det som inte är okej. Men det är även lärarnas fel anser jag, eftytrsom de inte är uppmärksamma och bryr sig inte så mycket om vad som till exempel orsakade att Juha fick detta utbrott.

 3. Om man har varit mobbad i flera år och har fått stå ut med att bli slagen och utfryst varje dag, så pallar man inte med det efter ett tag. Och det gör inte Thomas. Han ger upp. På skolavslutningen kommer Thomas mamma in i klassrummet och säger att klassen betydde mycket för Thomas och att han tyckte om dem . Jag tror att klassen betydde mycker för honom men inte på ett positivt sätt. De påminde honom bara om hur dåligt han mådde. Om jag hör att en utsatt person ger upp så tänker jag att den personen tar självmord, och det tror jag att Thomas gör. Därför att han mår så dåligt. Jag har aldrig blivit mobbad men när jag blev "utfryst" så påverkade det mig negativt såklart. Och då är Thomas mycket mer utsatt än vad jag var. Så jag förstår varför Thomas gav upp. Nu vet jag inte om han tog självmord men det är så jag tolkar det.

4. Jag förstår dikten mycket bättre nu än när jag läste den första gången. Då vad det bara en massa ord för mig, men nu betyder den något. Det förklarar hur Juha känner sig. Han Hatar att han var en mes. Han Älskar att han var rolig. Just därför att det var det ända som gjorde att han syntes i klassen. Han Skäms över sig själv (och Jenny). Han är Stolt över sin komik. Han vill dölja sin osäkerhet genom komiken. Han gjorde Misstag med till exempel att få ett utbrott på skolgården. Dikten är bra, den beskriver allt tycker jag. Alla hatar vi saker med oss sjäva, vi älskar, skäms och vill dölja vissa saker, men man måste förlåta sig själv. Annars blir man själv sin värsta fiende.